"Tack vare Susanne och Carina är Bosse hemma hos oss igen! Efter 4,5 veckor på rymmen lyckades dessa hjältar återförena honom med familjen. Med stor kunskap och otroligt tålamod lyckades detta.När vi själva tappade hoppet, när livet, jobb och barn inte tillät mig att vara på plats ( Bosse försvann när vi var på semester) så tog dessa två fantastiska kvinnor över!

Med hjälp av kartläggning, oändligt många observationer, många timmars vak på nätter, doftspår med hemmagjord buljong lyckades de leda in Bosse på en inhägnad skolgård.Ett samtal mitt i natten och jag och min dotter åkte i ilfart 2,5 timme till Blekinge.I samråd med Susanne på telefon och Carina på vak så närmade vi oss Bosse lite i taget.Efter ca en timme kunde vi krypa fram och koppla honom. Så fort kopplet var på så bröts ”förtrollningen” och vår Bosse var precis som vanligt. Som att dessa nästan fem veckor i skogen aldrig hänt!

Vi kan aldrig tacka dem nog! Tack vare Susanne och Carina är vår familj hel igen.


Med vänlig hälsning Sandra Ek"


Bosse är en rescue från Rumänien och har bott med familjen under flera år när han försvann. Han blev skrämd av  en katt som anföll honom när han var på semester  med familjen hos vänner. 


Carina skriver:

Bosse hjälpte jag till att fånga in tillsammans med Susanne Edlund efter 4 1/2 vecka på vift, då han försvunnit under en semester vistelse i Hjärtonemåla, då han blivit skrämd av en katt. Jag och Briza for dit och placerade en fälla vid en av de senaste observationerna, och installerade oss sen i en stuga vi blivit erbjudna under vistelsen. Redan samma kväll rullade fler observationer in i ett närliggande område, så vi for dit medans vi tog kontakt med observatörerna om exakt pos tid och riktning han rört sig. Jag hittade en bra plats att stå på för tyst Bilspan utifrån uppgifterna vi fått. Så plötsligt står han där framför bilen.. sent på natten. Går och nosar efter något att äta på marken och sitter en stund och tittar. Plötsligt ser man på honom att han reagerar på något längre upp på gatan och rusar iväg.Jag blir kvar en lång stund för att avvakta om han kommer på bild på åtelkameran som va placerad vid fällan längre bort. När det inte skedde så tog jag beslut att åka till stugan för lite sömn.Nästkommande dag va det på schemat att reka av området ordentligt. Med hjälp av Susanne via telefon och kartors hjälp hemifrån kunde vi planera inför ett infångande med mig och Briza på plats. Vi hittade efter mycket letande till slut en inhägnad förskolegård, där jag snabbt gjorde i ordning för ett infångande.Klockan går fort när man håller på men med en färdig riggad fälla längre bort på en gård, även inhägnaden slår jag mig ner i bilen och är redo att dra igen grinden om han skulle dyka upp. Strax efter ett på natten kommer han.. trots att det åskade och blixtrade på avstånd. Han rör sig i motsatt riktning men vänder plötsligt med nosen i backen mot mig ca 70 meter kvar till grindöppningen. Då händer det som man inte vill ska hända.Himlen skiner upp av ett blixthav och det mullrar ordentligt. Rädslan sken genom hela kroppen på Bosse då han vände och sprang iväg för att ta skydd. Jag blev kvar även denna natt fram till 03.00 trots regnet, som fullkomligt vräkte ner.vi tog nya tag dagen efter och stod redo redan kl 21.00 allt va nu riggat och klart.Förväntan va att han skulle dyka upp igen att han hade passerat efter ovädret och upptäckt maten jag lagt ut och skulle återkomma. Till slut, omkring kl 01.15 dyker han upp och stryker sig framåt mot mig med nosen i backen. Han går in ca 2 m men går ut igen och rör sig runt bilen där Briza och jag har tillbringat flera nätter, men tar sig till slut in på den inhägnade gården igen. När han är tillräckligt långt in så drar jag igen.. 01.27 slogs grinden igen. Jag ringer till Susanne som har hjälpt till med upplägg och planering under hela resan, för att berätta den glädjande nyheten, så att hon kunde ringa familjen. Teamwork på hög nivå.


Vi önskar Bosse med familj ett långt liv tillsammans./ Susanne och Carina