Tredje gången 2020-2021

Efter att Tesla bara hade varit hemma någon vecka, sedan hon infångangades för andra gången, smet hon nu igen från den nya ägaren Eva i Konsjöstrand. Tyvärr hörde inte Eva av sig till hundhjälpen och meddelade detta direkt, utan det gick flera månader och hann bli oktober innan Hundhjälpen på omvägar fick veta att hon var borta igen. De kontaktade mig för hjälp och då startades ett hundsök som skulle ta flera månader innan vi ens visste säkert om hon fortfarande var vid liv. Ett hundsök som var både långt och jobbigt på många plan.

Vi startade en sluten arbetsgrupp på facebook och jag bad några duktiga hundsökarvänner hjälpa till på distans med att bland annat sända ut SMS med en efterlysning jag gjort. Vi behövde hjälp med en matstation på plats så jag tog kontakt med en Janeti Övik, som hört av sig i samband med en annan gatuhund jag hade fångat in helt nyligen i Stockholm, och bad henne om hjälp med att lägga mat vid en matstation.  Hon kunde inte själv, men tipsade om en tjej i närheten som var engagerad i föreningen Djurskyddet i Övik och hjälpte hemlösa katter. Sara ställde upp och fick en åtelkamera med posten av mig för  att sätta  upp vid matstationen på tomten där Lena en sommargäst, hade matat Tesla innan hon åkt hem för säsongen.  Ingen Tesla visade sig  på några veckor och Sara kunde inte fortsätta åka förbi med mat då hon hade för mycket med barn och att hjälpa katter sa hon.  Vi i gruppen hade nu skickat ut flera hundra SMS med Teslas efterlysning till samtliga hushåll i ca en mils omkrets runt där hon försvunnit. 

Nu började vi få in några få halvsäkra observationer som kunde vara hon, inte alls långt från Kornsjöstrand. Så äntligen efter ytterligare en tid kom en observation från en som körde bil och hade sett henne på vägen i utkanten av Västansjö . Han var helt säker på att det var hon, så nu visste vi äntligen att hon var vid liv fortfarande. Det skulle dock dröja ytterligare ett tag innan vi fick fler livstecken från henne. 

Hon visade sig vara kvar i byn Västansjö och på nyårsafton blev det "bingo" då det wokades fisk och skaldjur till nyårsmiddagen på en gård i utkanten av Västansjö. Tesla visade sig på håll, ditlockad av lukten förmodligen. Erik som mannen heter som wokade, gick in och såg då hur hon var runt och nosade vid grillen och såg frusen och hungrig ut i kylan.  Erik´s fru Kristina ringde mig direkt då de kände igen henne från efterlysningen de fått på SMS och sparat. Djurvänner som de är ville de hjälpa oss att försöka få tag på henne. Jag kan i efterhand undra om de vetat då, vilket jobb och vilken tid det skulle ta,  ändå erbjudit sig att hjälpa till, men tror faktiskt det.

De började mata henne ungefär samma tid varje dag och fick dra spår över vägen med hemkokt köttbuljong  ifrån där vi trodde hon passerade fram till där maten placerats på deras gård. Hon började komma regelbundet och äta så snart hon hittat skålen första gången efter bara en dag. Hon kom första tiden på natten i kolsvart mörker. De placerade skålen längre in lite avskillt och satte t o m upp en infravärmelampa som hindrade maten och vattnet att frysa då det nu var ca -10 grader.  Kristina som skötte maten varje dag la köttfärs, ett kokt ägg och lite av torrfodret som hundhjälpen skickade dit. Till efterätt fick hon en bit torkad vom (komage) som hon älskade och ofta åt som förrätt istället.  

Det placerades sedan ut en hundfälla, som kördes upp till Västansjö av Jörgen och Eva från Norrtälje som varit fosterfamilj åt Tesla en tid innan hon flyttade upp till Kornsjöstrand. Det fanns flera åtelkameror utplacerade på gården som jag tidigare skickat upp, som familjen på gården passade och skötte. Alla hundmatskok, matbyten och batteribyten mm var nu en stor del i deras dagliga sysslor. och det var rena Säpoverksamheten där uppe på deras gård. Vi hade gjort upp en plan på hur vi skulle få tag på henne och nu var det bara att se tiden an och vänta ut henne. Vi hade daglig kontakt minst en gång, men oftast flera och stämde av dagens Tezlaförehavanden noga och ändrade detaljer vid behov. 

Kristina och Erik kämpade på och fortsatte med att mata henne så hon regelbundet skulle återkomma till deras gård när dagarna och veckorna blev till månader. Ibland kom hon även när det var ljust så de kunde ofta se henne komma ner från berget på andra sidan vägen, springandes över fälten mot deras hus. Där uppe hade hon nog en av sina boplatser i någon bergskreva. Mattiderna var strikta p g a kyla så hon lärde sig sen att ha koll på mattiderna så inte maten blev kall och halvfryst då  det var ner till -30 några enstaka fagar och nätter.

Tezla hade blivit otroligt skygg och vi kämpade tappert i motgångar som snöstormar och kyla, samt med andra människor som störde bort henne under långa perioder, innan hon äntligen behagade gå in och låta sig infångas i det stora hägn som nu slutligen fick monterats upp på gården. Vi hade innan hägnet byggdes upp provat länge med den stora hundfällan men hon vågade aldrig gå in helt i den utan sträckte sig och stod med bakbenen utanför Det gjorde att vi inte vågade rigga den, med risk för skador.  Minsta lilla ljud, knarrande eller störning så fegade hon ur och var  tillbalka vid steg ett. Hon kunde utebli några dagar om det blev för jobbigt. Tezla är en dam med stor självbevarelsedrift och förmodligen är det också detta som trots allt gjorde att hon klarat denna otroliga strapats helt oskadd. 

Efter infångandet blev hon direkt hämtad av Hundhjälpens ordförande Linda, som återtagit ägarskapet under hennes tid på rymmen. Tezla hämtades där efter nån dag av sin tidigare fosterfamilj Jörgen och Eva där det var bestämt att hon skulle få bo permanent nu. Där fanns hennes hundkompisar och människor som hon kände och trivdes hos innan allt detta hände.

"Hon kände genast igen sig när hon kom hit igen berättar Eva och Jörgen och blev mycket glad över att återse sina gamla hundkompisar Jeppe, Hasse och Morgan. Vildhundslivet är nu som bortblåst och hon kom ihåg våra rutiner och blev snabbt en i gänget igen.  

Hon har nu under året som gått, utvecklats och blivit en glad och rolig hund, som dessutom är riktigt tuff. Hon är ånyo en i familjen och älskar våra promenader i skog och mark där hon får springa fritt. Hon har stenkoll på oss och håller sig i närheten, är snabb vid inkallning och vi känner verkligen att hon trivs här och vill vara med oss. 

Att hänga med de andra hundarna och busa är toppen tycker hon, och de trängs gärna även om plats i sofforna inomhus. Favoritstunden är på kvällarna när vi går ner i gillestugan med hundarna och kollar på tv. Då blir det mariekex och örtte med mjölk till hundarna och sen kopplar de av tillsammans med oss i sofforna.”

En eloge till Eva och Jörgen som har åkt upp från Norrtälje två gånger till Kornsjöstrand för att försöka få tag på Tezla och nu sen hon fångades in öppnat sitt hem för henne permanent!

Ett varmt stort och innerligt tack till familjen Isberg i Västansjö som gjorde allt detta arbete under så många månader för att hjälpa Tesla. Det har varit en ynnest att få lära känna dem. Tack också till Andreas på Byggsmide i Bjästa som lånade ut materialet till hägnet (två gånger), tack till Lena som upplät sin sommarstugetomt till matstation mm, tack till alla i arbetsgruppen,  Sannna, Carina och hundhjälpen m flera, och till alla andra som på något sätt bidragit till att detta slutade lyckligt för Tesla. Utan detta fina samarbete hade det aldrig gått att få tag på henne. /Susanne